Tinkerbell

Igår gnällde jag lite över att jag hade "känningar" i halsen.
Typ: Thooooomaaaaas, jag har käänniingaar i haalseen! Jag hinner inte bli sjuuk!!
Han sa att om jag ignorerade det, så skulle jag inte bli sjuk.

Jag gillar inte när folk ljuger mig rätt upp i ansiktet.

Idag är jag sådär obehagligt småfebrig, med svettpärlor i pannan och en hjärna som vägrar samarbeta. Det känns som att man sitter bredvid sig själv, och bara stirrar på eländet. Som tur var är jag ledig idag. Men jag misstänker att detta bara är en förhandsvisning av vad som komma skall.

Jag vill inte!!!!!!!

Trots mitt obehagliga tillstånd krälade jag iväg till älsklings salong imorse, för att fixa utväxt, äta lunch samt diverse.
Håret = fint. Alltid nåt. Cissi tycker det är skönt att jag inte är platinablond längre.
"Nu ser det ju faktiskt ut som att du har pengar, och färgar håret på salong, istället för att du slänger i en färg själv hemma i badrummet."

Hon är allt bra fin min gumma!

Operation: Skälla skiten ur Expert-killarna som vägrar samarbeta (eller göra någonting alls)

Med bestämda steg klev jag in i butiken idag. Oturligt nog så hade killen bakom kassan redan en kund, så min värsta beslutsamhet och jävlaranamma rann av mig.
Men så var det min tur.

Henry- Hej. Jag lämnade in min mp3 på reparation för 2 månader sen.
Kille- Oj då.
Henry- Ja det kan man säga.
Kille- Pillar på datorn.
Kille- Jaha...då ska vi se. Hmm. Ehh. Jaha..? Hmmm. Ja. Ehh. Öhh. Jaha.
Henry- Manipulativ och tyst.
Kille- Den har blivit krediterad!
Henry- ?
Kille- Ja, alltså, vi erbjuder dig en alldeles ny mp3, eftersom den andra inte gick att laga.
Henry- Jaha. Men kunde inte nån ringt och sagt det?
Kille- Jo, det hade vi väl kunnat. Men nu är du ju här och...
Henry- Jaja!
Kille- (sträcker fram en låda) Ja, den här är ju inte rosa, men...
Henry- SAY WHAT NOW??????
Kille- (uppenbart skräckslagen) Jaa..ehh...alltså, din modell har utgått, så vi måste ge dig en annan, och den här är egentligen bättre, för att...
Henry- Så jag köper en mp3, nästan uteslutande av den anledningen att den är just rosa och jättefin, jag har det enorma privilegiet att ha den i min ägo i exakt två veckor innan den hamnar i koma, jag lämnar in den hos er, väntar snällt två månader, och får en tråkig, ful, svart klump som plåster på såren?????
Killen- Ehh. Ja.
Henry- I can´t win with you.


Så nu sitter jag här med en oduglig mp3 (nja, jag har väl inte provat den än, men ändå)  som ser ut som en medeltida mobiltelefon, som dessutom är helt tom på musik, istället för min underbaraste, fina rosa lilla hjärtevän som hade blivit fullsmockad med kärlek och favoritmusik.
Livet är orättvist!

Varför gör jag såhär? Jag skriver ett onödigt kort inlägg, blir rastlös och slutar skriva i tro att det finns något mer intressant att göra ute på nätet. Jag har alltid fel. Så skriver jag ett nytt onödigt inlägg typ treåenhalvsekund senare.
Jag sitter och väntar på att klockan ska bli 00.00 så jag får in lönen på kontot, så jag kan betala mina räkningar.
Jag är den enda jag känner som gör så.
Men om jag inte skulle göra på detta vis, skulle jag hitta nåt svindyrt men svinfint i nån affär imorrn, och sen köpa den svindyra svinfina saken utan att blinka, och då skulle jag inte ha nånstans att bo. Man får inte vara dum.

Jag har upptäkt en defekt till med mig själv!
Jag är parantesmissbrukare. Använder paranteser till höger och vänster, hela tiden! Dom är ju så himla fina och fiffiga bara. Parantes-avgiftningskliniken i Falun har fått sin första patient!

Mycket trött nu.

43 minuter kvar.

Min tvättstuga är dum. Jag har alltid det sena passet som slutar kl 22, och som är det sista för dagen. I och med det så tycker jag det är jättesmidigt att inte behöva ha en tid att passa när man ska hämta upp sina rena paltor, utan man kan softa lite liksom. Nej. Dom slår av all ström prick kl 22.00. Då menar jag all ström. Inklusive lyset.
Det är jättefiffigt att treva sig fram i kolsvart mörker och jaga efter varenda lilla strumpa som leker kurragömma i torktumlaren. Not. Undrar hur mycket kläder som har blivit efterskänkta till nästa glada tvättare/tvätterska på grund av min lathet och tidsoptimism?
Sen har jag hört att yxmördare yxmördar bättre när det är kolsvart. Också nåt att ha i baktankarna till nästa gång.

Note to self: Köpa ficklampa med inbyggt yxmördarlarm och läppglans.

36 minuter kvar nu.

Sandra kommer hem om en vecka!!! Henry lovar att möta upp sötnos så fort hon sätter sin fot på svensk mark. Henry får reda på att sötnos sätter sin fot på svensk mark exakt kl 06.30. Henry missnöjd.

Idag jagade jag en tjej som luktade gott. Jag visste att jag kände igen parfymen, så jag tänkte att om jag bara följer efter henne en liten, liten bit, så ska jag snart komma på vilken det var. Men det slutade som det så ofta gör.
Jag framstod givetvis som en idiot/stalker/socialtmissanpassad/nörd med frenetiskt fladdrande näsborrar och jag fick lägga ner mitt uppdrag. Fan.

30 minuter.

Man blir hungrig av att vara vaken.
Kylskåp = Ketchup, folköl och kantarellost. Jamie Oliver, släng dig i väggen! Här har jag fixat en alkoholbaserad tomatsoppa med svampklumpar! Hepp!

Idag har jag varit omåttligt populär! Mina personliga besökare på jobbet:

* Pappa
* Mormor
* Anna
* Barbie

Oh well, det kanske inte va sådär tokmånga. Men let me have my moment of fame please! =) I like.

Idag upptäckte jag att Big Brother- Anton och Big Brother- Carina jobbar på G-Star Raw nedanför mig. Ska man skratta eller gråta? Men dom är söta ihop iallafall! =)

Sitter och glor med ett halvt öga på Sjätte Sinnet på TV...Kommer sällan glömma första gången jag såg den (på bio då förstås) och den tillhörande diskussionen/recensionen på pendeltåget hem:


Alla i sällskapet (minus Henry)- Åhhh vad braaaa deen vaaa!!!

Henry- Jaaa verkligen, jätte jättebra!!!

Alla i sällskapet (minus Henry)- Asså, fan vad smart dom hade gjort det!!!

Henry- Jaaa veerkliiigeeen!!!! Så jäävla smaart!!!

Alla i sällskapet (minus Henry)- Faan, att Bruce Willis var död hela tiden!!! Det fattade man ju aldrig innan slutet!!! Asså såå jääälllaaa smaaaaart!!!!!!

Heny- Vaaa?!?!?! Var Bruce Willis DÖD?!?!?!?!?!?!?!?!


Vaddå missat poängen? =)

Om nån ändå kunde uppfinna en fettfri och kalorifri kladdkaka? Så svårt kan det väl inte vara..? Den personen skulle iallafall få min odelade kärlek och respekt för evigt. Kom igen. Snälla? Inte? Fuck.

Två veckor utan godis. Jag smakade på Fias kladdkaka igår, men det var bara en tugga. Inte tillfredsställande enough.

Jag har tänkt på hur mycket man kan undvika med hjälp av tankeverksamhet.
När jag var liten så ville jag mer än någonting annat:

* Ha tandställning
* Bryta benet (och gå med kryckor)
* Ha stora fötter
* Ha glasögon

Jag säger inte att det är helt normala önskningar för en liten tjej. Men jag har aldrig i mitt liv:

* Haft tandställning (mina tänder är uppradade sådär löjligt spikrakt, och jag hatar det)
* Brutit benet (eller annan kroppsdel)
* Haft stora fötter (dom slutade växa i 6-årsåldern)
* Behövt glasögon. (Jag lurade i pappa att jag inte såg ett smack. Sen lurade jag i optikern att jag inte ens såg dom översta bokstäverna på den stora tavlan. Man får ju inte vara dum. Så jag fick ett par glasögon)

Jag har även ett onaturligt intresse för finnar. Alltså såna man har i ansiktet / på kroppen. Jag älskar att ta bort dom, jag mår sinnessjukt bra när jag får utrota dom. Jag har haft kanske två finnar i mitt liv.

Min poäng är alltså att man sällan får det man hoppas på. Eller aldrig.
"Jag hoppas att jag behöver vara fattig i resten av mitt liv....hoppas hoppas!"

Fan.

Ni vet när man vaknar efter en galen partykväll, och man tycker att man mår förvånansvärt okej, ända tills man kliver upp och inser att man fortfarande är aspackad?
En liknande situation var mitt öde imorse.
Jag vaknade och kände omedelbart efter hur mina muskler mådde. Det ömmade iofs lite här och var, men inget extremt. Tills jag gick upp. Aaaaaaaaaaaj!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
I need a wheelchair!!! Seriöst.
Är det konstigt att man tappar motivationen när man tränar EN gång och blir invalidiserad resten av sitt liv?
Om jag sitter helt stilla och knappt andas, så går det an. Men om jag exempelvis försöker andas och samtidigt försöker skriva ett nytt inlägg i bloggen så känns det som att jag borde ligga i kuvös.

Jävla gym!
Jävla 6-pack!

Tror jag ska fylla badkaret med ipren-gel och ta ett välbehövligt dopp!

Återigen: Fia + Simon = Fimon.
Fimon är förlovat!!!
Ni är underbara å finast, och lite underliga båda två. Men jag tycker om er himla himla massa och tycker att ni är det bästaste paret jag vet! Grattis grattis grattis!!

******************************************************************************

Tänk att magrutor kan dyka upp så snabbt! Stackars dom som tränar evighetslånga pass utan att nånsin se nåt resultat, när jag har lyckats åstadkomma ett perfekt 6-pack på typ en timme! Dom måste göra nåt fel...
Eller så är mitt perfekta 6-pack all in my head? Just makebelieve?
Nej.
Jag har ett 6-pack.
(And I´m not afraid to use it!)

******************************************************************************

Alldeles snart, typ faktiskt nästa sekund (eller om 15 dagar kanske) så kommer lillasyster hem!!! Det ska bli så himla kul!! Sen åker vi till London och firar fösledag! Och dricker öl. För det gör man i London. Och så känner man sig sådär jätte-jättesnygg eftersom alla engelska tjejer ser ut som Mr Bean. Förutom Kate Moss då förstås. Och Vic Beckham. Men dom är nog inte hemma...Score!!!

Thomas- Hur stavas hoo? (nu skrev jag det som jag själv valde att höra det).

Thomas (sekunden efter)- Nej förresten, jag kom på det själv.

Henry- Mycket fundersam men tyst.

10 minuter senare:

Henry- Baby, vad är en Hoo?

Thomas- Va?

Henry- Vad är egentligen en Hoo?

Thomas- Vem?

Henry- Hoo?

Thomas- Vem?

Henry- Hooo!

Thomas- VEM?

Henry- HOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO?

Thomas- VEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEM!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Henry- Jasså!! WHO!!!




Hahahahahahahaha! Vi är så söta!

Nu ska det börja tränas! Imorgon börjas det! Jag är laddad. Jag är redo. Nu jävlar! Jag kommer bli sådär gulligt "tjej-skitstark" fast inte så att det syns. Great!

Eller:

Så släpar jag mig ytterst motvilligt in på gymmet imorrn efter jobbet, kör några benspark och känner mig nöjd med min insats och släpar mej hem. Sen somnar jag och vaknar dan därpå med en sinnessjuk träningsvärk, och förbannar mig själv för att ens försöka väcka liv i musklerna som gud glömde.

Jag tippar på det senare alternativet.

I mellanstadiet var jag skitstark. Jag vann över alla killar i armbrytning, och tyckte att jag var coolast i världen. Jag kände mig värsta populär när jag såg hur mina motståndare fick små glimmande svettpärlor i sina knallröda ansikten, samtidigt som dom höll på att gå sönder av skammen som det innebär att förlora mot en tjej.

Då tänkte jag ju inte alls på att jag vägde tre gånger mer än alla killar i klassen. Tillsammans.
Jag vägrade också inse att 12-åriga pubertetskillar vill ha små tandpetartöser med plommontuttar och äppelstjärtar.
Jag var mer som en Baboschkka som hade hamnat fel. Men det visste jag ju som tur var inte om då.
Jag ska tillägga att jag hade skolrekord i kulstötning och var en hejare på att göra frivarv i brännboll.
Fan ett mirakel att man inte blev lesbisk.

Nu är jag istället sinnesjukt svag. Det är faktiskt lite patetiskt när ens mamma (42 kilo 53-årig kvinna, Henrys anm.) knuffar till en lite skämtsamt, och man flyger iväg som en soltorkad tomat tvärs över rummet.
Jag är inte så stadig som jag ser ut.

Vad var det som hände? Fan.

Jag får väl börja skriva träningsdagbok här i bloggen. Men det slutar väl med att jag får prestationsångest och börjar koka ihop en massa historier om att jag har sprungit femton mil före jobbet och bara ätit groddar till lunch. Jag tycker inte om att ljuga!

En annan grej. För att få igång min motivation lite extra så tyckte jag att det var absolut nödvändigt att ha en skitsnygg gymväska att kånka runt alla sina grymma träningskläder (sladdrida, nästan söndertvättade konsert-tshirtar i strl XXL från forna tider samt mjukisbyxor utan resår) i. Därför ägnade jag kvällen åt att reka e-bay. Hittade en galen louis vuitton keepall som gick loss på cirka 4 papp. Det insåg till och med jag var lite orimligt.
Till slut blev jag kär i en Baby Phat canvasväska i vitt och guld som jag budade på. Billigt än så länge, men med tanke på att det är en vecka tills auktionen avslutas så lär den väl hamna på en 8 papp (eftersom jag är så dålig förlorare att jag inte kan sluta buda). Plus att auktionen alltid avslutas under dagtid, amerikansk tid, vilket innebär väldigt onormal svensk tid, vilket innebär en mycket trött och mycket omdömeslös Henry, som med all säkerhet ser dubbelt pga kaffeöverdos. Sen kommer den överbetalda väskan dyka upp efter nån vecka, och då inser jag att den rymmer typ en banan och ett läppglans. Sen kommer jag inte vilja använda den till vardags eller till fest, eftersom det i min speciella lilla värld är en gymväska. Sen kommer jag överväga att sälja den hutlöst dyrt till nån lantis på tradera, men sen få akut separationsångest, och därefter knöla in den i en överbefolkad garderob och låtsas som om ingenting har hänt. Bara konstigt att pengarna tog slut så fort den här månaden också..?
Och sen kommer jag få proppa ner mina gamla träningspaltor i en hemköp-kasse och gå med lessna och omotiverade steg mot den oinbjudande träningslokalen utan att någonsin släppa marken framför mig med blicken.
Låter skoj.


Men den är FINTH!



Thomas tycker det är konstigt att jag lyckas skriva så väldigt mycket och långt om absolut ingenting? Är det någon som förstår vad han menar?

Vanlig dag. Gick upp, proppade i mig ungefär 300 tabletter som ska få mig och min stackars kropp att komma i balans igen. Det var c-vitaminer, järntabletter, zinktabletter och så en "detox-kur" som med största sannolikhet rensar ut alla tabletterna jag stoppade i mig på en millisekund. Jag köper allt som den snälla tjejen i PUBs hälsokostaffär prackar på mej. Men jag låtsas iallafall att det funkar.


Jag vet en sak. Nu ska jag säga er detta:

När du är ute på krogen och festar och är på topp, och vakten kommer fram och frågar hur du mår, så är det ett tecken på att du inte mår bra. Alls.
Om vakten ställer samma fråga, men lägger till ett litet "egentligen" i slutet av meningen, så ligger du riktigt risigt till. Då mår du så långt ifrån okej man kan komma.
Om vakten ställer frågan, med tillhörande "egentligen", för att sedan sträcka fram en kopp rykande färskt kaffe bara till dig, så är det allvarligt.
Naturligtvis är detta ingenting som är självupplevt. Jag vill bara dela med mig av mina efterforskningar, för att jorden ska bli en lite bättre plats att leva på. Nu vet ni.

Oj oj vad jobbig den där eko-rapp-reklamen är! "Soja, gryn och eko-öl" Fy! Jag köper allt som är så långt från eko man kan komma, och jag är ju i toppform! Lite skit rensar magen!

Annars då? Är sommarn här än? En stackars krake som en själv jobbar ju heela tiden, så jag vet inte. Den enda verklighetsuppfattningen jag har just nu är gruffet mellan tidningsutdelarna vid tunnelbanan ca kl 9 varje morgon. Får dom provision på varje utdelad gratistidning? Dom slår ju nästan ihjäl varandra för att bli den som delar ut just sin tidning allra först till just dig.
Jag vet inte?
Sen när man kommer till centralen så börjar allt om, och man kommer till jobbet med både dubbla och trippla exemplar av varje tidning. (enkel matematiklektion: tre tidningar plus tre tidningar är lika med sex tidningar. Minst).
Och detta släpar jag in på jobbet varje morgon, för att jag är för snäll för att tacka nej när tidningsutdelarna sträcker fram ett ex, samtidigt som dom tittar på mej med hundögon. Och så kan jag ju inte slänga nån medan dom kollar på. Och det känns som att dom alltid kollar på. Ni förstår mitt problem. Stackars mej.

Däremot har jag kommit på ett utomordentligt sätt att slippa dom där f*cking abonnemangsförsäljarna på drottninggatan!! Jag har verkligen försökt allt. Jag har varit snäll. Funkar inte, du måste stå och prata med dom i minst en kvart, och därav komma försent till jobbet. Jag har försökt att ignorera dom, men dom kan lukta sig till rädsla som värsta blodhundarna. Och så attackerar dom. Och så blir du sen. Igen.
Men!
Om man bestämmer sig att spänna ögonon i dom små rackarna, och se riktigt fly förbannad ut samtidigt, så slipper man dom. Tricket är alltså att förekomma dom. Stirra på dom som en galning långt innan dom ser dej. (börja nånstans parallellt med Åhléns, det ger dej ett gott försprång, eftersom dom oftast står i samma våglängd som Butterick´s) Bara att råglo, utan hämningar, för detta känner dom på sig vettu. Dom börjar sakta men säkert skruva på sig, och känna att nåt är fel. Sen ser dom dig och din galna blick, och biffen är fix! Du slipper dom! Och dom kommer alltid komma ihåg dig!! Offensiven är den bästa defensiven eller vad det nu heter. Voilá!

Vad skulle ni göra utan mig?

I miss the Tottis. The Tottis is at work. Girl unhappy. The end.

Kom ihåg, det är jag som ger svaret, och ni som ställer frågorna! But it´s niicee.

Later!

P.s. JO! Jag kom på en sak till!! Imorgon (efter hockeyn såklart...diee canada, diiieee!!!!) så ska jag för första gången i mitt liv kolla på melodifestivalen! Och detta av EN enkel anledning: Jag HATAR The Ark!!!!!!! Ola Salo är en tönt som inte kan sjunga, han klär sig pinsamt dåligt och han har en ful överkropp. Det är därför han envisas med att ha det där gräsliga halsbandet, för att dölja så mycket som möjligt! Fy faan!! Så. Jag ska kolla bara för att kunna bua som jag aldrig buat förr! Synd att man inte kan ringa in några minusröster...
Jag skäms för att vara svensk! (men VM-guldet kompenserar) D.s.

Ska pinna iväg till jobbet strax. Sitter och äter frukost.
Inatt drömde jag att jag var en Amish-porrstjärna. Det va lite coolt tycker jag! =)

Och det regnar därute! =( Och jag har har inget paraflax =( Att slänga en överskottsbolags-påse över huvudet känns inte som ett lockande alternativ...men det kanske får bli så ändå. Är ju förkyld  fortfarande, och kan för allt i världen inte springa runt med blött hår! Skitregn!

Kan man inte få vara ledig när det regnar..? Eller jobba hemifrån? Kan sitta här vid datorn hela dan, men en sån där Via-Direkt-Kan-Jag-Hjälpa-Till-Med-Nåt-Mikrofon och göra nytta. Skulle va grejer det!

Herrå!

Sandra kanske kommer hem snart? Om en månad? Kanske? Kanske? Kanske? Wiiiiiiiiiiiieeeeeeeeeee!!!!!!
Egentligen borde alla ens vänner försvinna ur ens liv ett tag, så man verkligen lär sig att uppskatta dom? Nej fy, var det hemskt sagt? Fast det är sant ju. Man saknar sällan kossan förrän båset är tomt. Och då saknar man kossan massor! =) Muu!

Förlåt om jag skrämde er, mina typ 2 trogna läsare, med min hemska dröm! Var bara tvungen att få den ur systemet. Blä.

Haha, min mage är rolig! Den är mjuk och ganska söt, men när den är hungrig så blir den mycket arg! Vanliga söta små magar kurrar lite sådär gulligt, typ knorr knorr, ge mig mat, snälla du!
Min mage brölar.
Mest av allt när det inte passar sig särskilt bra. Jag minns när vi var på en rättegång (på åskådarbänken el vad det kallas) i högstadiet. Det knorrades lite spritt här och var, för det var egentligen dax för lunch. Men just när den åtalade skulle svara på domarens fråga så tyckte min mage att den hade nåt viktigt att säga.
BRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Och alltid på jobbet. Alltid samma tid, strax efter 12. Hej, vill du ha hjälp, BRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL!!!!!!!!!

Dumma söta magen! The tummy bröls on.

Är mycket piggare nu!
Vissa dagar vaknar jag och känner mig extremt bakfull, helt utan anledning, ätit nyttigt, inte druckit, motionerat någotsånär bra och sovit mina 8 timmar. Ändå kan jag gå förbi en cementblandare och tro att det är en cirkus som har slagit upp sitt randiga tält mitt i vägen. Skumt dedär.
Men piggare nu som sagt!

Igår va jag på promenad me Tottisen. Vi upptäckte att Hammarby Sjöstad i själva verket ligger i Sumpan, vi tittade på en flintskallig and som kunde hålla and-an under vattnet i typ en kvart, och så spelade vi biljard på en kinesisk lunchkrog. Nog bara vi som klarar av sånt!

Har inte sett till Torsten sen han försökte lägga krokben för mig! Fast jag slänger ut lite jordnötter titt som tätt. Han kanske skäms?
Jag ryser när jag tänker på hur vi såg en liten ut-och-in-vänd varelse mitt i vägen förra sommaren. Det var hemskt! Jag trodde ju det va Torsten som fått sig en omgång av en traktor typ, men det visade att det var hans lilla fruga som gått och kolat vippen! Tur! Henne hade jag ändå lite svårt med! Nu har jag Torsten för mig själv, moahahahaha!!
Whatcha gonna do now when you´re dead, Rat-Bitch?! Huuhh????? Yeah!!! Didn´t think so!!!!! He´s MINE!!!!!!!!

Frisk.

Har börjat bita på naglarna igen. Inte gjort det på typ 5 år. Vad betyder detta??

Hade en sjukt läskig och verklig dröm härom natten. Eller det var två separata drömmar, som var helt lika, förutom slutet. Det äckligaste jag vart med om tror jag.

Jag var med i en gisslansituation av något slag, på Upplands Väsby station, där inne i vänthallen. En mycket labil kille har fått en flipp och står och hotar oss i gisslan med ett gevär. Han är mycket störd. Pratar om att hans nalle är borta, nån av oss har den. Han ska ha tillbaka sin nalle, har för mig att den hette Torbjörn (det var ju iofs väldigt fyndigt). I den första drömmen minns jag inte slutet så väl, men på något sätt löser sig allt till det bästa, han får tillbaks sin nalle, nån liten skruttunge som tagit den för att leka med, och killen blir så glad att han bara går iväg visslandes, och alla vi i gisslan får ett livslångt band till varandra eftersom vi var med om samma skräckupplevelse.
Fjuuuhhh!!

Slutet på dröm # 2 borde jag antagligen inte ens berätta, men jag gör det ändå. Början var som sagt helt likadan, men han får inte tillbaka sin Torbjörn. (Här måste jag inflika att det är bullshit att man aldrig drömmer i färg, för det jag minns tydligast av allt är att Torbjörn var limegrön, och senare att mitt blod var väldigt rött.)
Killen får iallafall för sig att det är jag som har tagit Torbjörn, och han släpar med mig ut på busstorget. Han står och skriker åt mig samtidigt som han har geväret tryckt mot min panna. Han lovar att han inte ska döda mig om jag berättar vart Torbjörn befinner sig. Jag gråter och skriker och vill ju verkligen inte dö. Här ska jag tillägga att allt var så sjukt sjukt sjukt verkligt, har aldrig varit med om nåt liknande. Och det är sjukt, för jag frågade Thomas sen om jag hade pratat i sömnen eller liknande, för det gör jag så gott som varje natt. Men det hade jag inte. Hade legat helt stilla och tyst.
Jag sitter och hukar,har skoskav för att skon är böjd så konstigt. Det gör ont. Jag vill inte dö. Killen är snäll mot mig, säger att jag inte ska dö, han vill inte att jag ska dö. Han vill bara ha sin Torbjörn. Det här scenariot håller på en god stund, och paniken bara växer.
Till slut: När jag minst anar det så skjuter han. PANG!!!!
Fy fan. Jag kan fortfarande svära på att det var på riktigt. Jag såg hur blodet sprutade, jag föll ner på sidan och så kände jag exakt hur det är att dö. Hur livet försvann. jag tänkte en miljon tankar i en sekund, hörde några sirener och sen var jag borta. Forever.
Jag vaknade såklart med ett jävla svettigt tokryck, och det första jag ser är killen som sköt mig i skallen. Jag kan inte andas. Sen blinkar jag, och så är han borta. Men jag tror fortfarande att jag är död.

Om ni ser en förvirrad kille, ca 25-30 år som letar efter sin limegröna nallebjörn Torbjörn, så ska ni IKKE jävlas med honom! Det slutet blir inte gott. (iallafall inte den andra gången!)

Fy fan.
Drömtydare, någon?

Så har man gjort det igen. Varit onormal alltså. Nästan onormalare än normalt faktiskt.

Jag tog en repa på åhléns igår efter jobbet. Kollade runt lite. Framför mig dyker det plötsligt upp en tjej som jag känner, kan inte koppla vem det är på en gång, men jag hälsar glatt ändå. Helt normalt hittills, inte sant? Nej inte så länge till. Henry tycker att tjejen ser lite stel ut och börjar ana ugglor i mossen. Vad är det som inte riktigt stämmer?
Det är en skyltdocka!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag har hälsat glatt på en skyltdocka på åhléns city omgiven av en massa normala människor. Fyfan vad jag skämdes!!!! =) Men jag bjuder på den!
Hahahahahahahaha!

Nåt att berätta för barnbarnen?


**********************************************************************************

En rolig liten snabbis oxå, fika me Gamla Sefen efter jobbet, vi satt och snackade om ditten och datten och kom in på ämnet namn.

Sanna: Typ såna där svenska kineser, alltså dom som e födda här och så, har alltid schizofrena namn! Ja, typ i mellannamn och så...Robert "Pong Pong" Hjalmarsson!

Hahahaha! Det tyckte jag var jättekul!

**********************************************************************************

I can be your favorite girl forever. Perfectly together, now tell me boy, wouldn´t that be sweet?

Mycket skum dag. Men mycket bra jobbdag... En sån där dag som gick galet fort, men samtidigt kändes som en vecka. Knas!
Hoppas det blir en sån dag imorgon med! Ska jobba, jobba, jobba och sen åka till väsby (ehh) och träffa mammsen å pappsen en svängis, sen över till deras vägg-i vägg-granne som råkar va sötnos-Cissis söta storasyster Ullis. Blir nog bra.

Ett rop på hjälp!! Ni som känner mig, kan ni tipsa om musik ni tror att jag skulle gilla?? Jag är fast i en återvändsgränd känns det som! Help me! Need inspiration!

Tottis, jag gillar däej! (kolla, nu skrev jag visst om dej!) =)

Sprang å träna efter jobbet, väldigt tafatt måste jag erkänna. Men det blev iallafall gjort. Sen solade jag, så min genomskinliga hud fick en nice liten ljusbeige touch, och sen gick jag hem och duschade och smörjde in mej med den goa krämen. Aahhhhhh! Så nu e man nyduschad, nybeige och fin!

Fia, jag saknar dejje! Lasagne snart? Eller Lasagne och Prins Carl Philip kanske? =) Puss!

Nånting i min diskho luktar konstigt...som...typ nåt äggigt blandat med...typ...jag vet inte. Skumt.

Allmän varning: Handla aldrig nåt på Expert!! För om ni handlar nåt där så kommer det snart gå sönder, och så måste ni lämna in er kära lilla hjärtevän (typ mp3n) på reparation, och ni får aldrig aldrig aldrig mer se den igen!
Mycket ledsen. =(

Vad ska man ha på sig imorgon då..?

Nej, nu ska jag ta en vända till med den goa krämen, och sen ska jag faktiskt kasta in handduken. Det är ju en dag imorgon också. (hej tant!)

Sleep with one eye open, moaahahahahaha!!
(vart fan kom det där ifrån?!)

Ehh. Godnatt!

Take me by the hand, take me somewhere new. I don´t know who you are but I´m with you.


Universums sämsta bloggerska = jag.

Plats: Jobbet. Tid: Idag.

En kille (verkar en smula stressad och förvirrad men i övrigt relativt normal) frågar efter optikern. Jag förklarar att dom har stängt pga ombyggaden, men att dom förmodligen öppnar snart igen. Han säger att han letar efter såna där solglasögon-clips att sätta på sina vanliga glasögon. Jag föreslår både det ena och det andra, Åhléns, NK osv osv.
Killen verkar nöjd med mina tips men går ändå inte iväg. Han pratar om ditten och datten. Jag svarar artigt och skrattar artigt åt dom kassa skämten. Tänker. Tänker. Tänker. Vad håller han på med?
Efter mycket om och men (och en hel del av min tid) inser min naiva lilla hjärna att han raggar för full kapacitet!
Nu lyder min fråga: Kan man verkligen lägga in en stöt i ett sånt sammahang? Han har sjunkit så lågt, och blottat sin strupe totalt, då han i sin första mening erkänner att han letat i hela stan efter solglasögon-CLIPS. Är det verkligen möjligt att ens försöka ragga med hedern i behåll efter det??
Jag tyckte iallafall inte det.
Till slut ringde hans mobil (jag gissar att det var hans mamma) och då passade jag på att attackera en förbipasserande söt liten dam med ett desperat "Vill du ha hjäääälpp?!?!"
Då gick han till slut. Men stackars lilla söta damen, hon ligger säkert sömnlös i veckor efter mitt påhopp!

Fortfarande ingen Mp3.
Specialverkstad sa dom på expert. "Om du har tur så "kanske" du får den i slutet på nästa vecka.
(Jag tänkte: Om du har TUR så "kanske"  jag inte lägger femton giftiga pytonormar i din säng!!!!)
Jag sa: Okej, tack så hemskt mycket!
Jävla Jag!!

Haha, en annan sak som blev lite kul, på min bekostnad förstås, var när jag va hemma hos mamma igår. Jag åt en Billys panpizza till lunch. Den var väldigt, väldigt varm och konsekvensen av detta blev förstås att den första slemmiga tuggan brände sönder min mun! Jag försökte spotta ut den smälta äckliga osten, men den hade liksom sammansvetsats med min gom så det gick inget bra. En ytterligare konsekvens av denna lunch var att jag fick två gigantiska blåsor i munnen, en på tungan och en i gommen. Dom fylldes på med ny vätska så fort som spack, vilket resulterade i att jag upptäckte hur roligt det var att vänta en stund mellan varven, tills dom var ritkigt stora, och sen trycka tungan mot gommen så att dom "poppade".
Jag och mamma gick till centrum.  Hon går väldigt fort min lilla mamma, trots sin blygsamma storlek, och hon hamnar lätt ca 30 meter framför mig. Men hon vände sig om för att vänta in mig, just som jag var inne i ett "blås-poppar-moment". Den här gången hade jag inte munnen helt stängd, så vätskan sprutade typ 5 meter, rakt på mamma! Hahahaha! Sen gick hon å va sur hela dagen för att jag hade "spottat på henne". MYCKET ROLIGT!
Stackars mamma.



*******************************

Sandra, I miss you darling!!!


*******************************