Tinkerbell

Scenario:

Henry är på väg till tvättstugan. För att komma till Henrys tvättstuga måste man passera en dagisgård med mycket avancerat säkerhetssystem (förvisso en helt vanlig grind med en sån där hasp på, men tekniska grejer har liksom aldrig varit min styrka).
På dagisgården är det alltid en massa barn. Dom tycker om att ställa obehöriga frågor, som "Heeeej vad heeteer duuu" och "Varför har duuu så stooraa kläääder" (För att jag är vuxen, sköter mitt eget liv och har på mig vad fan jag vill nere i tvättstugan, din lilla skitunge!)
När jag var på väg ut från tvättstugan med alla mina ikeakassar uppstod en obehaglig situation:
En kvinna ropar (argt): -Heeenryyy!!!
Henry vänder sig såklart om och svarar (högt): -Jaaa?
Kvinnan (dagisfröken) snurrar runt ett halvt varv och ser på mig med en blick som jag aldrig sett förut.
Jag förstod på en gång att kvinnan inte hade ropat på mig, eftersom jag inte kände igen henne. Men det tog en stund innan jag fattade den underliga blicken. Innan jag poletten hade trillat ner i min ärthjärna ropade jag:
-Jahaa du menade nån annan! Jag heter också Henry!

Ännu skummare blick.

Jag blir så arg på den där lilla pojkens föräldrar.
Vem i helvete döper sin son till Henry?? Arma barn!
Dagisfröken måste ha grubblat hela kvällen. Vem i helvete döper sin dotter till Henry?? Hon kan inte ha haft det lätt...

Ännu en uncomfortable situation har uppstått i mitt lilla liv. Tror att Thomas sköter tvätten framöver.